Hoppa till innehållet

Exponentialfunktion

Från Wikipedia
Exponentialfunktionen y=ex

Exponentialfunktioner är en klass av matematiska funktioner som kännetecknas av att funktionsvärdets ändringstakt är proportionell mot funktionsvärdet. Exempelvis kan ränta på ränta beräknas som

slutbeloppet=rx⋅startbeloppet

där rx är en exponentialfunktion, den årliga räntefaktorn är r (till exempel 1,10 för 10 % ränta) och x antalet år.

Exponentialfunktionerna kan skrivas på flera former, exempelvis

  • f(x)=C⋅ekx
  • f(x)=C⋅ax
  • f(x)=ekx+a

Då det talas om exponentialfunktionen (i bestämd form), avses funktionen f(x) = ex (skrivs även som exp(x) i de flesta programspråk). [1]

Talet e är den naturliga logaritmens bas och har egenskapen att

f(x)=ex⇒f′(x)=f(x)

det vill säga, exponentialfunktionen är sin egen derivata. Därför är det ofta lämpligt att skriva om exponentialfunktioner till basen e när de används exempelvis vid deriveringar eller i differentialekvationer.

Det finns minst fem olika sätt att definiera exponentialfunktionen som en funktion vars definitionsmängd är de reella talen och vars värdemängd är de positiva reella talen:

  1. Som en potensserie:
    ex=∑n=0∞xnn!=1+x+x21⋅2+x31⋅2⋅3+x41⋅2⋅3⋅4+⋯;
  2. Som den unika lösningen till integralekvationen
    f(x)=1+∫0xf(y)dy;
  3. Som talet e upphöjt till talet x
  4. Som den inversa funktionen till den naturliga logaritmfunktionen
  5. Som en gränsfunktion:
    ex=limn→∞(1+xn)n

Definitionerna 1 och 5 kan generaliseras till att gälla mer abstrakta rum än de reella talen. Exempelvis kan en "exponentialfunktion" definieras i så kallade Banachalgebror; dessa är Banachrum med den extra strukturen att en produkt av två element i Banachrummet förblir ett element i Banachrummet.

Har man väl valt en av ovanstående framställningar som definition av exponentialfunktionen så kommer de övriga fyra att vara teorem om exponentialfunktionens egenskaper.

Derivator och differentialekvationer

[redigera | redigera wikitext]
Exponentialfunktionens derivata är lika med funktionsvärdet. Från en godtycklig punkt P på kurvan (blå), bildar tangenten (röd) och en vertikal linje (grön) med höjden h, en rätvinklig triangel med basen b. Då tangentens lutning i P är h/b och derivatan är lika med funktionsvärdet h, måste b alltid vara lika med 1

Derivatan av en exponentialfunktion är också en exponentialfunktion, närmare bestämt är

ddxekx=kekx

eller allmänt

ddxakx=ln⁡(a)kakx

Detta innebär att en differentialekvation av första ordningen

dydx+ay=0

har lösningen

y=Ce−ax

vilken kan användas för att beräkna radioaktiva ämnens sönderfallshastighet och en approximation av tillväxten av en population, då denna är så liten att medlemmarna i populationen inte konkurrerar nämnvärt med varandra om resurser.

Se vidare om differentialekvationer av första ordningen.

Exponentialfunktioner med reella argument

[redigera | redigera wikitext]

Några egenskaper hos exponentialfunktioner när x är ett reellt tal:

Exponentialfunktioner med komplexa argument

[redigera | redigera wikitext]

En exponentialfunktion med ett komplext argument kan skrivas på formen

f(x)=C⋅e(a+bi)x

som i sin tur kan skrivas på formen

f(x)=C⋅eax⋅ei⋅bx

De första två faktorerna beter sig som en reell exponentialfunktion, med eventuell anpassning för att C kan vara ett komplext tal, medan den sista faktorn bildar komplexvärd funktion.

Den komplexvärda faktorn kan beskrivas med sambandet

eix=cos⁡(x)+isin⁡(x)

Av detta följer också att exponentialfunktioner med rent imaginära argument ger en periodisk funktion enligt

ei(x+2π)=eix
  1. ↑ Kiselman, Christer; Mouwitz, Lars (2008). Matematiktermer för skolan. Nationellt Centrum för Matematikutbildning. sid. 143. ISBN 978-91-85143-12-2

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]